Ätstörningar

En ätstörning kan innebära att du tänker mycket på din kropp och vad du äter. Den påverkar och skadar både din kropp och hur du mår psykiskt. Men det finns hjälp att få, och du kan bli av med sjukdomen om du söker vård. I den här texten kan du läsa om olika typer av ätstörningar. Du som är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan läsa mer i texten att vara närstående till någon som har en ätstörning.

Hur vet jag att jag har en ätstörning?

Du kan ha en ätstörning om du tänker mycket på din kropp och din vikt och är sträng och dömande mot dig själv. Det syns inte alltid utanpå att du har en ätstörning. Det kan också vara svårt att själv se och förstå att du har en ätstörning eftersom den kan komma gradvis under en längre tid.

Tecken på ätstörningar

Här följer beskrivningar på sådant som kan vara tecken på en ätstörning:

• Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och din vikt.

• Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.

• Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.

• Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.

• Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du låter bli träningen någon gång.

• Du är kritisk till din kropp.

• Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du

• ångest

• Du kan även ha svårt att koncentrera dig, känna dig

• nedstämd

• ångest

• skada dig själv

• självmordstankar

• Det kan vara en ätstörning om du känner igen dig i de här beskrivningarna. Då behöver du söka hjälp.

Kunskapscentrum för ätstörningar har tagit fram

fem frågor

 som kan hjälpa dig om du undrar om någon i din närhet eller du själv har en ätstörning.

Olika typer av ätstörningar

Det finns olika typer av ätstörningar, här är några exempel:

• anorexi

• bulimi

• hetsätningsstörning

• andra specificerade ätstörningar.

Det är en läkare som ställer diagnosen utifrån både kroppsliga och psykiska symtom. Här följer korta beskrivningar av de olika diagnoserna. Klicka på länkarna för att läsa mer om de olika diagnoserna.

Anorexi

Anorexi

 kallas formellt för anorexia nervosa och innebär att du håller en strikt diet, fastar eller svälter dig. Det är vanligt att också träna överdrivet mycket och att vara rädd för att öka i vikt. Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med hur andra ser på dig och dina behov av mat. Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din vikt och din kroppsform.

Bulimi

Bulimi

 kallas formellt för bulimia nervosa. Sjukdomen innebär att du hetsäter och därefter försöker göra dig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel. Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din kroppsform och din vikt. Sjukdomen kan göra att du drar dig undan och isolerar dig från andra människor eftersom du skäms för dina problem.

Hetsätningsstörning, BED

Hetsätningsstörning

 kallas också för BED som är en förkortning av engelskans binge eating disorder. Sjukdomen innebär att du har perioder då du hetsäter, men utan att du försöker göra dig av med maten efteråt. Det är vanligt att ha haft andra ätstörningar tidigare om du har hetsätningsstörning, till exempel

Andra specificerade ätstörningar

Det finns även andra ätstörningar som är olika varianter av anorexi, bulimi och hetsätsstörning. De har fått samlingsbegreppet andra specificerade ätstörningar. Här är några exempel:

• Atypisk anorexi. Då har du alla tecken på anorexi men är inte underviktig.

• Bulimi eller hetsätningsstörning som inte uppfyller kriterierna för hur ofta du hetsäter.

• Självrensning. Då gör du dig av med mat regelbundet till exempel genom kräkas men du hetsäter inte.

• Nattligt ätande. Då vaknar du under perioder och går upp och äter på natten.

Du kan även ha andra ätstörningar som inte har lika specifika symtom. De är minst lika allvarliga och kräver behandling.

Undvikande eller restriktiv ätstörning –ARFID

En annan form av ätstörning kallas undvikande eller restriktiv ätstörning. Den kallas ARFID och är den engelska förkortningen av Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder. Den innebär att du helt undviker de flesta sorters mat och enbart äter några få, särskilt utvalda saker. Undvikande ätstörning kallas även för Selektiv ätstörning och förkortas SÄ, eller Selective Eating Disorder och förkortas då till SED.

Den här formen av ätstörning är vanligast hos barn, men kan förekomma i alla åldrar. Det handlar inte om att vilja kontrollera sin vikt eller kroppsform. I stället styrs du av en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som du upplever som äcklig eller motbjudande.

Matens färg och temperatur kan också spela roll för om du kan äta den eller inte. Motviljan mot den mat du undviker är så stark att du kan kräkas om du skulle få fel sorts mat i munnen.

Överdriven träning ihop med strikt diet– ortorexi

Det är vanligt att träna på ett tvångsmässigt sätt och samtidigt hålla en strikt diet när man har en ätstörning. Det kallas ibland för ortorexi men är inte en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Begreppet ortorexi har dessutom en lite annorlunda innebörd när det används internationellt. Det kan då syfta på att ha en överdriven hälsosam diet. Problemen kan ändå vara allvarliga för den som berörs. 

Länkar till Ätstörningar

• 1177 - När du börjar prata med andra kommer du automatiskt att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar. Ofta har tankar på vikt, kropp och mat tagit överdrivet mycket plats i livet. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker är viktiga? Genom att prata med andra kan du få nya och annorlunda perspektiv än om du är ensam med dina funderingar
• UMO - Det kan påverka nästan hela ditt liv om du har en ätstörning. Men en ätstörning är inte något du är. Det är något du har, och något som går att bli av med. Du är värd att få hjälp och att må bättre
• Ätstörning.se - Somliga utvecklar ätstörningar i samband med sitt idrottande. När detta sker påverkas inte enbart den psykiska och fysiska hälsan utan även förmågan att prestera som idrottare. Men hur vet man om en idrottare är i riskzonen för att utveckla en ätstörning eller kanske redan är drabbad, och vad skiljer ett sunt tränande och ätande från ett tvångsmässigt tränande och ätande
• BUP.se - Ibland stannar det vid tankar om att vilja ändra på kroppen, men om du börjar göra saker för att kontrollera din kropp, kan det handla om en ätstörning. Det kan till exempel vara så att du går för långt i viljan att äta nyttigt eller motionera och istället utvecklar ett beteende som inte är hälsosamt. Det kan också vara så att du regelbundet hoppar över måltider eller i ensamhet äter stora mängder mat
• Karolinska Institutet - Ätstörning är ett samlingsnamn på flera olika psykiatriska diagnoser kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning. För den enskilda individen kan problemen ta sig väldigt olika uttryck
• Kry.se - Hur hjälper jag någon med ätstörningar? Även om tanken är god kan oönskade råd orsaka mer skada än nytta. Det viktigaste är att lyssna och finnas där
• Mind.se - Om du tänker väldigt mycket på mat och vikt, och din självkänsla är starkt sammankopplad med hur nöjd du känner dig med din kropp kan du ha en ätstörning. Ätstörningar är vanligast hos unga tjejer, men du kan få en ätstörning oavsett ålder, kroppstyp eller kön. Alla ätstörningar skadar kroppen och är destruktiva för din självkänsla och ditt psykiska mående
• Aleris - Har du, ditt barn eller någon närstående en komplicerad relation till mat, ätande, kroppen eller vikten? Känner du dig begränsad i livet, lider av oro och ångest relaterat till detta eller oroar dig för någon i din närhet kan vi hjälpa dig
• Segeholms Behandlingshem - Vi tar emot unga kvinnor i åldern 14-19 och 17-24 år med psykosocial och eller psykiatrisk problematik i form av ångeststörningar, självskadande beteende, ätstörningar, olika typer av trauman, depression, beteendestörningar etc. och/eller i kombination med neuropsykiatrisk problematik som ADHD, Asperger och kognitiva funktionsnedsättningar
• Wikipedia - Ätstörningar är ett samlingsnamn på psykiska störningar som visar sig genom skadliga beteendemönster vad gäller ätande. Den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV omfattar ätstörningsdiagnoserna anorexia nervosa och bulimia nervosa
• Capio - Gemensamt för personer med ätstörning är att det finns ett överdrivet stort fokus på mat, ätande, kropp och vikt. Det är vanligt att du försöker hålla någon form av diet, att du bantar, undviker olika livsmedel som du är rädd ska öka vikten eller att du på andra sätt begränsar ditt matintag
• Psykisk Hälsa - Enligt THL:s undersökning Unga vuxnas hälsa och psykiska välbefinnande har 6 procent av kvinnorna i åldern 20–35 år lidit av en ätstörning någon gång i livet och bland dessa konstaterades en störning hos en tredjedel ännu vid intervjutidpunkten. Livstidsprevalensen var 2,3 procent för anorexi, 2,1 procent för bulimi och 2,0 procent för ospecificerad ätstörning. Bland män i samma ålder hade endast 0,3 procent lidit av en ätstörning
• Vården.se - Ägnar du mycket tid åt att tänka på hur din kropp ser ut, vad och hur mycket du äter? Påverkar tankarna ditt välmående? I så fall kan du ha en ätstörning. Ätstörningar påverkar därför både din kropp och ditt psyke negativt. Detta eftersom man då ofta värderar sig själv utifrån sin egen kroppsform. En ätstörning är en allvarlig sjukdom och det är därför viktigt att söka vård tidigt, men det går att bli helt frisk och fri
• Nina.se - Har du eller ditt barn en osund relation till mat eller misstänker att du har en ätstörning och vill ha hjälp? Då är du välkommen att kontakta oss som ett första steg till ett mer hållbart förhållande till ätande och bättre välmående. Hos oss erbjuder vi psykologisk behandling till dig som har en lindrig till medelsvår form av ätstörning. Är du anhörig till någon med ätstörning kan vi även erbjuda stöd och rådgivning
• Ortorexi.nu - Ylabs behandlingsprogram EED 12 inkluderar utbildning, beteendeträning, individuell samtalsterapi samt kost- och träningsreglering, online-rådgivning och en två timmars utbildning om ortorexi för anhöriga. Anhörigutbildningen om Ortorexi, Ortorexia Atletika och ätstörningar ökar din förståelse och vägleder dig om hur du kan vara ett bra stöd för den drabbade
• Sophia Hemmet - För 25 år sedan tog Cecilia Bergh emot sin första anorexipatient. I dag är hennes metod den behandling som visat sig vara mest effektiv vid ätstörningar. 75 procent av patienterna blir symtomfria. Nu öppnar Mando en klinik vid Sophiahemmet