Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer. Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste ha kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i nära relation. Det är också viktigt att känna empati, ställa frågor och samtala på ett respektfullt och etiskt sätt med den som har utsatts för våld.Källa: Socialstyrelsen
Det är fullt normalt att du reagerar känslomässigt och fysiskt på det våld och hot som du utsatts för. Människor reagerar på våld och hot på en rad olika sätt. Somliga reagerar omedelbart. För andra kan reaktionen dröja, ibland flera år. Du kanske kommer att överraskas av känslor som du inte varit beredd på och som du kanske inte vet hur du skall hantera.Reaktionerna kan också se olika ut för dem som har bevittnat våld eller för dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. Om du är oroad över dina egna eller dina anhörigas reaktioner ska du komma ihåg att det är normalt att reagera olika på svåra situationer. Hur man reagerar på våld är individuellt men det finns reaktioner som är gemensamma för våldsoffer, speciellt vid upprepat pågående våld. Källa: Kvinnofridslinjen.se
Många kvinnor känner sorg, skäms och tar på sig skulden för det som har hänt. Man kan också känna vrede och ilska eller uppgivenhet och vanmakt. Att ha blivit utsatt för våld och ha levt under svår stress kan leda till så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Våldet kan också orsaka en rad fysiska reaktioner som huvudvärk, magbesvär, sömnsvårigheter, ätstörningar och utmattning. Den intellektuella förmågan kan påverkas och man kan bli förvirrad och få problem med minnet. Relationsmässiga reaktioner kan vara förlorad tillit, ändrad sexlust eller känslor av ensamhet och främlingskap. Detta gäller även män i nära relation. Källa: Kvinnofridslinjen.se